Himlen har fått en ny stjärna

Igår kväll kom grannen H över och berättade att hennes häst Correios skulle få avsluta sitt liv på eftermiddagen idag. Detta då han hade en skada som var väldigt allvarlig i en hov och detta skulle bara bli värre och värre tills benet skulle sticka ut genom hoven. Så hon och vi har vetat att det skulle komma ett slut och idag var dagen.

Tidigt i eftermiddags passade maken hennes dotter L (som sov middag till en början) medan hennes make åkte iväg med sonen så att hon kunde få pyssla om Correios en sista gång. Jag var med henne i stallet så att hon kände att hon inte var ensam.

Lilla L vaknade lite tidigare än vad vi hade hoppats på och när vi fått ut hästen i hagen igen gick vi till vår altan, där lilla L och maken befann sig.

När det var ca 20 min tills killen som skulle göra jobbet kom, frågade jag maken om han ville gå ner och säga adjö till Correios. Så vi gick ner. De var redan inne i stallet och Correios hade precis fått en lugnande spruta. Grannen och en vän, som haft sina hästar i samma stall, var där och lille hästen Musse var också där.

Det var jobbigt att se H så ledsen, men fullt förståeligt. H bestämde att hon ville vara kvar inne i stallet hos Musse och frågade vännen J om hon kunde vara med ute hos Correios när det hände. Jag och maken stannade kvar i stallet och kramade henne länge medan vi hörde skottet av bultpistolen. J kom in igen och hon och H kramades. Utanför hörde vi hur kroppen efter Correios släpades upp och in i en lastbil.

J tog upp spån och hällde utanför där det var som mest blod. Detta för att det inte skulle se fullt så hemskt ut.
Lille Musse gick vi efteråt till en granne längre bort som har massor med hästar, så förhoppningsvis (om han verkar trivas och att det funkar) få bo där. Vi var där borta länge och studerade Musse samt pratade med ägarna. Det verkade gå väldigt bra så nu håller vi tummarna för att han ska få det bra där. Och vi är alltid välkomna att hälsa på.

Att ta bort ett djur som inte blir så gammal, som man hade så många drömmar och förhoppningar om, är jättehemskt.
Men nu har han det bättre. Han kan springa fritt, få leka med de hästar som han stått med tidigare i stallet och som gått bort samt få busa med alla våra katter i grannskapet som vi förlorat på ett eller annat sätt.
Att inte finnas där för grannen en sådan dag som idag fanns inte på världskartan. Så även om det varit en jättejobbig dag skulle jag inte vilja vara utan den.

Himlen har fått en ny stjärna idag.