Imorse skulle jag köra Kalle till tåget då jag behöver bilen idag.
Mysan visade tydligt innan vi åkte att hon hemskt gärna ville gå ut. Jag försökte förklara att jag skulle komma hem om en liten stund och att hon skulle få gå ut då. Även om de är katter tycker jag det känns bra att ändå berätta vad man ska göra och ibland tror jag att de förstår mer än vad man tror.
Nu hade vi oturen att tåget Kalle skulle åka med var försenat en kvart, vilket innebar att bussen, som passar perfekt till tåget, skulle han missa och efter den avgången går bussarna endast var 30:e minut. Så jag körde honom till jobbet. Mysigt, trevligt men inte jättekul när jag var väldigt hungrig. Men jag erbjöd mig så jag får skylla mig själv. :)
På väg till hans arbetsplats sa jag till honom att Mysan säkert inte skulle vara så jätteglad på mig när jag kom hem igen. Det var milt sagt.
När jag kom hem satt hon i köksfönstret som ser ut över uppfarten. Jag gick bort till fönstret och skulle ta foto på henne för att hon var så söt. Istället fick jag en mycket irriterande blick, ett tydligt jamande och så gick hon iväg. Inget foto där alltså.
När jag kom innanför dörren satt hon där och väntade på mig och sen fick jag höra vad jag var värd. Jag kan meddela att det inte var mycket. Det var verkligen som om hon skällde ut mig för att det hade tagit mycket längre tid än vad jag hade sagt. Jag är övertygad om att hon inte gått och lagt sig utan suttit och väntat på mig att komma hem så att hon kunde få gå ut.
Jamandena bara avlöste sig. Långa, irriterande jamanden kom. Jag var tvungen att ringa Kalle så att han kunde få höra hur mycket jag var värd hos lilla prinsessan, men så fort jag tog upp luren mot örat tystnade hon. Typiskt, eller hur?! :)
Ett rejält muttrande kom från henne i alla fall när jag släppte ut henne och Tudor. Duracell ligger nämligen kvar uppe i gungstolen och vilar.
Efter ca 20 min kom Mysan in igen och gav till ett klagojam, men om vad vet jag inte. Det är fint väder, de har frukost och de har nytt vatten. Så vem vet vad det är som inte passar fina fröken nu. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar